the pain continues...

lovade ju att skriva vad det var jag menade igår så tänkte ta och göra det nu men det komemr bli en ganska lång och kanske svår text för det är ganska jobbigt att prata om och ens skriva om...

för ungefär en och 1/2 vecka sedan började alltihop med att jag fick kostiga sms, meddelanden som först chockade mig eftersom jag inte fattade att det hände mig att jag fick sådana hemska meddelanden från någon, som ville mig illa. det var sjukt jobbigt att få dem varje dag, till och med flera gånger per dag där jag fick höra att jag inte duger, inte borde leva, förstör allas liv, inte är tillräcklig, ful, dum, falsk, ja orden är många och meddelanden var många också vilket gjorde att jag försökte dölja hur jag mådde och kände mig, inte säga så mycket om hur allt var helt enkelt. jag bytte även mejladdress så meddelanden skulle sluta komma och blockade numret som jag inte kunde hitta ägaren till så jag ficka aldrig reda på vem det var. men meddelanden fortsatte komma och smsen också men det fick mig fortfarande tt må dåligt eftersom de påverkade hur jag tyckte om mig själv. som den idiot man är savrade man ju på sms och meddelanden för att få stopp för dem men så klart fortsatte de ju när man bryr sig...så raderade alla meddelanden och sms så de skulle försvinna och jag skulle slippa dem, men som sagt kommer nya varje dag och det blir som ett litet hål i hjärtat. det blev inte heller bättre när jag började bråka med en av mina äldsta och närmaste kompisar, nämner inga namn, har känt henne väldigt länge och umgåtts med henne mycket så det blir inte särskilt kul när man bråkar och inte vet om det löser sig, men blir bara så himla ledsen när det hände rså mycket jobbigt på samma gång och det krossar mitt hjärta när man innerst inne bara vill väl och är hur snäll som helst. har inte pratat med henne eller sms med henne på ungeför sex dagar så det är skit tråkigt men vill ju lösa allting som hänt och alla missförstånd i övrigt. men ingeting blir ju bättre när man får höra att man inte duger på det man tycker om i detta fall fotboll då, älskar sporten av hela mitt hjärta och har hållt på sen jag var 6-7 år gammal så mn blir ju lite knäckt och ledsen att höra att man inte får träna där även om man kommer varje träning, tränar, bryr sig och älskar det man gör, sen får man inte träna där och får höra det på ett dåligt sätt och att man antuder att man borde sluta och är sjukt dålig. då brast det bara för mig, jag orkade inte mer, mådde så himla dåligt och grät i flera timmar igår och grät idag också det är bara så sjukt påfrestande för mig men jag försöker mest glömma att allting har hänt och glömma att man inte duger och sluta bry mig helt enkelt, men man ska veta att ord gör faktiskt ont....

eloge till er som läste denna långa text och hoppas alla förtstod varför jag inte tog upp det innan...

 
behind that smile there are tears falling down my cheek..

Kommentarer
Postat av: Andrea :)

Va jobbigt att du har fått såna sms. Det förtjänar du inte, för jag vet hur fin och underbar människa du är Julia. Även fast vi inte pratar längre (tråkigt nog) så tycker jag att du ska polisanmäla denna person som har smsat dig. Ingen förtjänar att må dåligt och hata sig själv. Du är sjukt duktigt på fotboll, och det har du alltid varit. Om du känner för att prata kan du alltid komma till mig, jag kommer finnas för dig, och det vet du. Du var en av mina bästa vänner och vi hade goa stunder. Kom till mig imorgon i skolan om du vill, så kan vi prata om du vill. Eller då du känner för det, men jag förstår om du inte vill, ditt val gumman. :)



Hoppas allt ordnar sig & jag har skrivit mitt nummer där epostadressen ska stå. Smsa mig när du vill eller ring. Kram!



Andrea :)

2012-01-13 @ 00:11:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0